Detta gav mig en riktig wake-up om hur någon olycka kan hända så lätt, hända så lätt bland dem man älskar mest. Det är hemsk hur berörd man kan bli bara av att tänka på vad som kunde ha hänt. Gick en promenad men kunde inte tänka på något annat än familjen, helst stört vad dom betyder mycket. jag hulkade 5 km. Tänkte också på att man verkligen ska visa dom man tycker om uppskattning I DAG, inte bara när det hänt något. Tänk att man vet aldrig vad som kan ske, och imorgon kan det vara försent.
Vet att ni säkert har hört detta förut, men det är när något händer som man verkligen tänker på det själv.
I dag var det back to school och jag tänkte att jag skulle ge den där norrmannen en chans till och vilken tur det var att jag gjorde det för jag tror att det var folk som hade klagat för power point pressentationerna var på svenska och man fattade mycket mer vad han sa denna gång. Sen var det lunch och catch up med polesherna och sen in i tysta läsesalen för att försöka ta igen lite läsning.
Nu kommer det mest magiska under danna dag kan jag meddela! jag skulle gå till optikern för linsprovning och det gick galant och sen fick jag ha på mig linserna och herre gud är det SÅ HÄR man ska se?? Jag kunde se bra utan glasögon, det var ju mäktigt att kunna gå på gatan och hinna läsa skyltarna innan man gick in i dem ;)
Dagen har varit bra och jag känner mig på bra humör så jag sprang lätt som en plätt 8 km. Jag vet inte om det beror på bra kondis eller för lågt tempo på rullbandet, men när jag efter 7 km inte känner mig särskillt trött och jag är helt inne i mina radiodrömmar springer in i rulbandets instrument panel? fan va bra jag tänker när jag springer, tänk om jag kunde surra fast laptoppen där och efter 5 mil ja då jävlar skulle det vara ett stort A! :)
Till middag ska Axel och jag laga pannkaka och soppa trots att det inte är torsdag, jag står för soppan och Axel för pannkakorna.
Kärlek åt folket. Puss
Madelinne
kärlek åt dej!
1